Här sitter man i sin ensamhet efter en dags arbete och ens andra hälft jobbar natten.
Här sitter jag i soffan under en filt och bara filosoferar.
Jag reflekterar över tystnaden: vilket jag har ganska svårt för då jag är van att ha mycket för mig och många människor runt omkring. Hemma hos oss och hemma hos familjen i Ystad är det sällan tyst..
Tänk att man inte uppskattar det lilla i livet.
Att man ofta gör små problem till stora problem.
Att man bryr sig om saker som man inte kan påverka..
Att uppskatta människorna som man har runt omkring sig.
Att uppskatta träden utanför fönstret där knopparna har slagit ut och blommorna blommar för fullt.
Att bara njuta och inte låta tiden spring förbi.
Jag njuter av tystnaden en stund till
sedan kallar min skönhetssömn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar